Ordlista brandskydd

Korta förklaringar av begrepp inom brandskydd och systematiskt brandskyddsarbete (SBA) – från lagar och dokument till brandlarm, utrymning och heta arbeten.

Anläggningsskötare
En anläggningsskötare är utsedd att sköta en brandteknisk installation, till exempel brandlarm eller sprinkler: göra regelbundna kontroller och prov, hantera larm och fel och ha kontakt med servicefirman.
Brandcell
En brandcell är en avgränsad del av en byggnad där en brand under en bestämd tid kan utvecklas utan att sprida sig till andra delar av byggnaden.
Brandfarlig vara
Brandfarlig vara är ett samlingsnamn för brandfarliga gaser, brandfarliga vätskor, brandreaktiva varor och aerosoler. Hanteringen regleras i lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE).
Brandlarm
Ett brandlarm upptäcker brand i ett tidigt skede – via rök-, värme- eller flamdetektorer eller en manuell larmknapp – och varnar personer i byggnaden och ofta även räddningstjänsten.
Brandskyddsansvarig
Den brandskyddsansvarige är utsedd att ha särskilt ansvar för brandsäkerheten i verksamheten och leder det systematiska brandskyddsarbetet.
Brandskyddsbeskrivning
En brandskyddsbeskrivning – i byggreglerna kallad brandskyddsdokumentation – beskriver hur en byggnad är utformad för att uppfylla kraven på brandskydd: till exempel brandceller, utrymningsvägar och tekniska installationer.
Brandskyddsdokumentation
Brandskyddsdokumentation är byggreglernas namn på dokumentet som beskriver byggnadens brandskydd. Det kallas ofta även brandskyddsbeskrivning.
Brandskyddspolicy
En brandskyddspolicy uttrycker företagets viljeinriktning och riktlinjer för hur brandskyddet ska bedrivas och prioriteras. Den är utgångspunkten för hela det systematiska brandskyddsarbetet.
Brandsäkerhet i kris
Brandsäkerhet i kris handlar om att kunna upprätthålla ett tillräckligt brandskydd vid kris, höjd beredskap eller andra extraordinära händelser. Grunden är ett väl fungerande SBA i vardagen.
Brandvakt
En brandvakt bevakar en arbetsplats där heta arbeten utförs – under arbetet, i pauser och en tid efteråt – för att upptäcka och släcka en brand innan den hinner sprida sig.
Delegering av brandskyddsansvar
Delegering av brandskyddsansvar innebär att arbetsuppgifter och ansvar i brandskyddet överlåts till en annan person. Det ska ske skriftligen och dokumenteras, och mottagaren måste ha förutsättningar att klara uppgiften.
Driftstörning i brandskyddet
En driftstörning i brandskyddet är när en kravställd eller verksamhetskritisk funktion – till exempel brandlarm eller rökluckor – inte fungerar. Verksamheten ska ha rutiner för hur sådana störningar hanteras.
Egenkontroll
Egenkontroll är verksamhetens egna, regelbundna kontroller av brandskyddet. Den utförs av en utsedd person – egenkontrollant brandskydd eller brandskyddskontrollant – och resultatet ska dokumenteras.
Extern revision av SBA
Det systematiska brandskyddsarbetet ska revideras minst en gång per år. Revisionen omfattar hela systemet och görs lämpligen av en extern part.
Föreståndare för brandfarlig vara
En föreståndare är utsedd av tillståndshavaren att se till att hanteringen av brandfarliga varor sker säkert och enligt lag.
Gränsdragningslista
En gränsdragningslista är ett skriftligt dokument som visar vem som ansvarar för vad i brandskyddet – fastighetsägaren, hyresgästen eller någon annan part. Den bör även visa hur kostnaderna fördelas.
Heta arbeten
Heta arbeten (brandfarliga heta arbeten) är tillfälliga arbeten som alstrar värme, gnistor eller öppen låga – till exempel svetsning, skärning, lödning, slipning och takarbeten med gasol.
Intern uppföljning
Intern uppföljning är verksamhetens egen genomgång av risker, genomförda kontroller och åtgärder i brandskyddet – vid behov, men som regel minst en gång per år.
Inventering av brandskydd
Inventering av brandskydd är beskrivningen av vilket brandskydd som finns – både byggnadens tekniska brandskydd och verksamhetens rutiner och regler. Den ingår i förutsättningarna för ett systematiskt brandskyddsarbete.
Kontrollplan
I systematiskt brandskyddsarbete är kontrollplanen det dokument som anger vad i brandskyddet som ska kontrolleras, hur, hur ofta, av vem och hur resultatet dokumenteras.
Lagen om skydd mot olyckor (LSO)
Lagen om skydd mot olyckor (LSO, 2003:778) är den lag som kräver att ägare och verksamhetsutövare har ett skäligt brandskydd – och den som ligger till grund för det systematiska brandskyddsarbetet.
Nödlägesberedskap
Nödlägesberedskap är den samlade planering och förberedelse som gör att verksamheten kan agera snabbt och effektivt när något allvarligt inträffar, till exempel en brand.
Riskinventering
En riskinventering är den dokumenterade genomgången av vilka brandrisker som finns i byggnaden, i verksamheten och för de personer som vistas där. Den är grunden för rutiner, regler, åtgärder och utrustning i SBA.
Rökdetektor
En rökdetektor reagerar på rök i luften och är den vanligaste detektortypen i automatiska brandlarm. Till skillnad från en fristående brandvarnare är den kopplad till en brandlarmscentral.
SBA-dokumentation
SBA-dokumentationen är den skriftliga dokumentationen av det systematiska brandskyddsarbetet: byggnad och verksamhet, policy, organisation, risker, rutiner, utbildningar, kontroller, åtgärder och revisioner.
Skäligt brandskydd
Skäligt brandskydd är det brandskydd som ägare och nyttjare ska ha enligt lagen om skydd mot olyckor – anpassat till de risker som finns eller kan förväntas uppstå i verksamheten.
SVEBRA riktlinje 2026:1
SVEBRA:s riktlinje 2026:1 beskriver vad ett systematiskt brandskyddsarbete ska innehålla, indelat i förutsättningar, genomförande och uppföljning – med dokumentationen som löper genom alla delar.
Systematiskt brandskyddsarbete (SBA)
Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) är ett planerat och dokumenterat arbete för att förebygga brand och begränsa skadorna om det ändå brinner. Enligt SVEBRA:s riktlinje 2026:1 består det av förutsättningar, genomförande och uppföljning, med dokumentationen genom alla delar.
Säker plats
Säker plats är dit personer ska kunna ta sig vid en brand innan kritiska förhållanden uppstår – oftast det fria, men det kan också vara ett annat skyddat utrymme enligt byggnadens brandskydd.
Tillstånd för brandfarlig vara
Den som hanterar brandfarlig vara över vissa mängder behöver tillstånd från kommunen – oftast räddningstjänsten. Tillståndet anger vad, hur mycket och var varorna får hanteras.
Utbildningsplan
Utbildningsplanen visar vilka i verksamheten som ska utbildas i brandskydd, i vad och hur ofta. Den utgår från verksamhetens behov och de regelverk som ställer krav.
Utrymningslarm
Ett utrymningslarm varnar alla i en byggnad att de ska ta sig ut – med ljudsignal, blixtljus eller talat meddelande. Det startas oftast automatiskt av brandlarmet.
Utrymningsledare
En utrymningsledare är en person som är utsedd att leda utrymningen av ett område när brandlarmet går – se till att alla kommer ut, att ingen går tillbaka in och rapportera till räddningstjänsten.
Utrymningsplan
En utrymningsplan är en förenklad ritning som visar var man befinner sig, vilka vägar som leder ut och var återsamlingsplatsen finns – ofta tillsammans med larmknappar och släckutrustning.
Utrymningsstrategi
En utrymningsstrategi är en samlad beskrivning av hur personer ska agera vid brand eller annan nödsituation, så att alla kan ta sig till säker plats innan kritiska förhållanden uppstår.
Utrymningsväg
En utrymningsväg är en väg – dörr, korridor eller trapphus – som leder ut till det fria eller till en annan säker plats om det brinner. Den ska alltid vara fri, framkomlig och tydligt markerad.
Verksamhetsklass
Verksamhetsklass (Vk1–Vk6) är byggreglernas indelning av byggnader efter vilken verksamhet som bedrivs och vilka förutsättningar personerna har att sätta sig i säkerhet vid brand.